En katt välte ner en kruka. Massvis med jord på golvet. En annan katt tog tag i min skål med mjölk och flingor och drog för han ville ha kärlek. Hände sen? Mjölk över hela mig. Surt. På kvällen var det dags för fil och flingor. Trött mamma skakar på filpaket utan lock. Jag täcks återigen ofrivilligt utav kall mejeriprodukt. Vi gapskrattade. Allt hände i köket, det var kaoz. Invigde sedan duschen. Det var wuunderbaaar!

Kokade jordgubbar häromdagen, det blev till jordgubbssylt. Åt det med lite vaniljsås. Och vet ni vad? Det smakade exakt som risifrutti.

Alltså. Om man är brevbärare. Har man då en nyckel som kan öppna alla portar som har kodlås? Tillgångarna på inbrott blir ju då oändliga...

Jag lyssnar på hög dirty house musik, hör inget, likt en skalman på middagslur. Mina hörlurar stänger in mig i en bubbla där bara musikvärlden existerar med andra ord. En man från posten stod bakom mig och viftade med armarna för att fånga min uppmärksamhet. Hur kunde det få mig att vända mig om? Intuition? Tydligen. Magiskt ögonblick där hörni.

Alla människor har ett unikt personnummer. Vi är ett system.

Jobbar som sagt med att registrera in och ut hörapparater på serviceavdelningen. Ibland hjälper jag även till på logistiken. Inte det underbaraste jobbet men jag kan inte klaga. Ibland kommer det in brev och adresser, namn etc som får mig att skratta gott. Vissa personer talar till och med om sina hörapparater som om de vore deras heliga partners... Men oftast är det obildade audionomer som har njuren på fel plats. Hör här: (Felbeskrivnig av icke fungerande hörapparat) "När batteri sätts i facket och han stänger batteri facket, det har hänt att batteriet åker ner i facket enl. kunden. Vänligen kolla detta." Ursäkta mig, men har du inte lite fel i svenskan? Rättar man grammatiken så är detta fortfarande ett mysterium. Vad vill männskan mig?

Ibland känner jag på mig om ett reg:nr har skrivits in tidigare någon gång och mycket riktigt så stoppar programmet mig strax därpå. Skriver in ca 50-100 hörapparater varje dag som är sönder och några av dessa har varit här förut någon gång mellan år 08 och 13. Känslan av att den har kommit hit förut kan ibland vara stark och jag har rätt. Är det människans sjätte sinne som dyker upp kanske? Det som djur har, de kan ju kommunicera genom att skicka tankar till varandra. Tänk om vi kunde det förr i tiden som "djur" urtidsapor... Vissa kan sånt idag men de flesta av oss är varken öppna eller mottagliga för det. Antagligen för att vi lever ett sådant komplext liv numera så vi har inte användning för andra sätt att använda hjärnan/kroppen på eftersom det beteendet inte behövs. Tror dock att alla kan lära sig det. Kanske jobbar jag på ett sätt så jag får kontakt med just den delen av hjärnan? Vad vet jag. Vi vet ju knappt 12% av vad vår hjärna är kapabel till ännu. Så döm den inte för den frenetiskt sockersugna geléklump den så må vara. Döm inte boken efter skalet... Omslaget.. Skinnet? Eh ..ni fattar.

Här på arbetsplatsen har alla sina egna uppgifter. Check. Men ändå så frågar de varandra om saker de undrar över stup i ett. Varför är det så för? Och hur lång tid kommer det att ta för dem att lära sig allting när de nu frågar hela tiden...? Fylls aldrig dessa luckor av ovetskap med vetskap så att de inte behöver fråga längre?

Nä, alltså vet ni vad? Det kommer ofta in beställningar på nya hörapparater där audionomerna frågar efter "hudfärg"...... Ursäkta mig men, senast jag kollade fanns det inget som kallades för "HUD-färg" vad menar dem? Svart, mörkbrun, ljusare mulatt? Gulaktig? Rosa? Beige? Guldig-hudton? Elle kanske orange? RASISTER! En skickade in "Hej, hudfärg tack. Patienten kommer från Somalia". Tillåt mig att småle. Förväntar de sig att man ska veta vad denna patient har för genetisk kod i sin hudton? Eller ska jag behöva googla somalier för att sedan dra en slutsats på den ungefärliga medianen av hudton tillhörande en typisk somalier? Skärpning!

Väntar på pendeln mot Uppsala nu. Kan inte vänta tills jag får återse min nyfixade söta charmiga rosa tappra trogna lilla cykel! Åh. Vissa älskar sin bil. Jag älskar min cykel.

När jag kommer hem ska jag laga nåt gott och sen fortsätta med att flytta in. Tycker faktiskt att det är kul att inreda. Skatta dig lycklig partner! Ohoy oh'boy. Här har vi en riktig krutmorsa med riklig hemkunskap i bagaget! (Jo, men jag är feminist också).

Frestelsen för närodlat tog överhanden. Hoppade ivrigt och ambitiöst efter körsbär i fredags. Mobileo såg då sin chans och tog tillfället i akt att börja övningsflyga. Hade tyvärr varken lärare eller flygtillstånd så hon störtlandade rakt ner, i asfalten. Så kan det gå! Fick gipsas på plats samt plåstras om ordentligt för att försäkra fortsatt överlevnad. Hon visade täcken på livsgnista (ca 7%) och kämpade vidare. Belöning bestod av påkostat måleri från känd konstnär inklusive röd tuschpenna. Livet fortsätter.