Hej. Nu blev jag så arg att jag bara måste blogga om det.

"The feeling when you run a thousand metres to the bus and the doors close exactly when you are two metres close to them" and "The awkward moment when all of the people on the bus see you fail and express your anger out in the snow all alone..."

Precis. Detta hände just mig, springandes som om jag var en deltagare i OS eller liknande med en heliumdunk i ena handen och mobilen i andra + en dampfladdrande musiksladd i ansiktet.
Alltså jag blir inte arg för mycket och jag är absolut inte långsiktig. MEN bussar kan verkligen få mig att vilja koka över!! Det känns lite bättre nu ändå, när jag fick skriva av mig lite. Tack och hej leverpastej för nu är det ju KUL I JUL på G woooohooooo! (Snacka om humörsvängningar) Kommer att blogga om hur alla uppträdanden gick senare idag om jag hinner. Ska ju dammsuga och skriva uppsats senare.. Ah.

Åh, nu kommer ju min buss! Snacka om timing alltså! Är det inte härligt när bussar timear tidstabeller? Jo, precis ;)

Hejdå och tack för att du/ni orkade läsa min blogg ännu en gång!!! :D