Skoltrötta stackare
Jag älskar din röst.
Du gör mig så glad.
Kan jag inte bara få krama dig hårt och länge?
Skulle göra det för evigt om du lät mig..

Har skrivit uppsats i ca 3 timmar nu. Vill inte mer, orkar inte. Suck. Läste nyss ett blogginlägg på henshorna.blogg.se om skoltrötthet m.m. Tycker synd om de barn som ska få betyg redan i årskurs 6 nu. + deras betygsystem som är svårt att få bra betyg i om man inte är född med superhjärna, grattis till dig i så fall. What's your secret? Jag tycker inte om sättet vi bedömmer människor på. Om vi får bra betyg, är vi bättre människor då? Blir man mer "duglig" som människa om man får MVG i en kurs än om man klarar sig med ett G? Ja, jag blir så sur på det här. Det finns ju inget annat sätt att bedöma mänsklig kunskap på. Jag erkänner, jag har ingen aning om hur vi skulle kunna få det att fungera på ett annat sätt.. Men att sedan få uppleva unga människor som inte levt än, redan vara trötta på livet? Kommer det bli ökad depression om trycket på dem ökar desto mer? det får vi väl se om några år då media har undersökt ungdomars psykiska ohälsa ännu en gång.
Lyssna på den här låten, den är så fin. Blackmill – Evil Beauty





Ups and downs in English
Hur vi mår. Hur jag mår. Bra? Jo, jag mår bra eller det tror jag i alla fall. Vi har alla våra ups and downs eller hur. Det är väl det som är livet, vi måste uppleva och genomlida vissa perioder för att unna uppskatta det andra. Har lust att skriva på engelska så jag gör nog det.
It’s so cold outside. Yes it is damn cold outside. I wish I could just fly away to something else, another life maybe but what would that life be like. What do I want? I know what I want, well, at least I tell people what I want, including myself. Yes, I know what I want and I aint gonna let the dream go off me easily at all. I’m a fighter. After I just wrote this I felt the encouragement I just made. I now feel more secure again, isn't this crazy? I think so. But on the other hand… I am kind of insecure deep down, yes I am. It is easy to say I am perfectly fine all the time, that nothing is wrong with me, I am OKAY. But am I really? Mostly yes. I told myself and made a rule that I wouldn’t write depressing things on here. I want to boost people, and myself so that I can look back to this in the future and read about my life and the thoughts that i had and see that they are actually perfectly fine. I bet it’s this weather that has made me so blue, or maybe I’m just tired, maybe I will feel better tomorrow.. And school, oh god. School is making me so crazy stressed right now, I can’t calm down. I wear a mask of calming eyes, calm smiles, secure. The mask represents a woman’s outside which is a confident woman. I am a confident woman mostly but we do have our downs as well.
I hate the beauty industry. No, I hate the propaganda they are advertising everywhere. It’s for nothing good. It makes us people insecure about ourselves and it tear us down bit by bit. I am not going to let it get its guilty hand over me, even if I know for sure that I am very concerned about the way I look. And too often, I admit. I like to put on makeup, I like to feel pretty yes, but who doesn’t really? Who doesn’t? However, I do like myself most of the time, or try to like myself for the way I am, me, with no makeup on. The pure girl without any secrets hiding beneath make up. The plastic face so many women wear nowadays. Sometimes I wish I was a man with no makeup on. They don’t trick people into thinking they are good looking. People like them for the way they are. I like that. I know guys have lots of self-esteem problems as well and that they are not happy with the way they look all the time either but right now I’m focusing on this fake face that we girls walk around with.
And right now. I would so happily kick love in the ass. Why isn’t love working out for me the way i want it? Sigh… I don’t know, it makes me so sad. I am not desperate. I know I’m not. But… I keep on with this longing. I want to wake up next to a sweet lovely guy in the bed and kiss him on the cheek, then put my head on his shoulder and fall asleep again…That is like the biggest wish I have right now except for my future plans….. Yeah. But yes, I want to cuddle and kiss. That is what I wish for. I don’t need someone to make me feel good or pretty or happy or anything. It’s just the cuddly part that I love. I just love the romance, oh yes I do.

Allmän fakta

Få är så vackra...

* Sexy and Cute *

Det är insidan som räknas! Även fast man är lite.. blond?
Sp10d Kramkalas
Djuren i människans tjänst
Framsteg inom forskning bygger på ofrivilligt lidande. Annika Tibell, överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken vid Huddinge sjukhus är medverkande vid operationen på en gråapa. Apan föddes i Kina som försöksdjur, hennes liv går ut på att användas - i människans tjänst.
Djur är inte våra underordnade slavar, de är jämlika levande varelser. Vi människor ser oss själva som de högst utvalda och mest utvecklade djuren genom tiderna. Människovärdet sätts dagligen över djurens och det anses vara en självklarhet. Vi använder dem till våra intressen och när de inte längre är till någon nytta hamnar de i soptunnan.
Människans och djurens ”fria” vilja. Människosläktets språkutveckling har gjort att vi kan kommunicera med precis vem som helst utav vår art på ”vår” planet. Djurens språk är för oss svårtydligt och har inte en lika avancerad uppbyggnad i jämförelse med vårt. Deras intelligens är heller inte lika utvecklad och de kan inte fatta beslut utifrån vad som är etiskt rätt eller fel. Detta är grunden till varför vi ser ner på dem som om de vore våra underordnade, eller i vissa fall slavar. Förståelsen för vad djur vill är mycket liten, vi kan heller inte förklara våra intressen för dem och det gör att vi bestämmer över deras existens. Detta resulterar i att vi varken har ork eller lust att tyda det djuren vill, därför avskaffas djurets vilja redan efter födseln.
I artikeln ”I människans tjänst” som skrevs utav Ellen Heyman till ICA-kuriren 2000:5 berättas det om djurförsök. Annika Tibell jobbar som överläkare vid transplantationskirurgiska kliniken i Huddinge. Där görs det djurtester på framförallt gråapor eftersom apors immunsystem liknar människans.
Människorna äger dessa djurs vilja och de måste underordna sig dem. I detta fall sövdes en gråapahona ner och det sprutades in grisceller i hennes mage. Efter en vecka tillsammans med de andra gråaporna ska hon obduceras med anledningen att forskarna vill ta reda på om försöket lyckades eller ej.
Diabetiker inges hopp om en bättre framtid. Annika Tibell berättar i en intervju att hon som tonåring stod närmare djurrättsaktivisternas åsikter. Tibell säger att hon alltid funderar inför ett försök och att det känns tungt. Dock har hennes åsikt ändrats då hon har motiverats till att hjälpa sjuka patienter.
Resultatet med denna undersökning går ut på att underlätta diabetikers levnadsförhållanden. Det berättas i artikeln att patienter med typ 1-diabetes kan komma att slippa injicera insulin varje dag och förskonas från skador på inre organ
eller få andra följdsjukdomar. Därför är det acceptabelt och rätt att närmare bestämt offra hundratals råttor, och sedan göra mer avancerade försök på uppemot 50 apor.
Målen med dessa forskningsprojekt är alltför stora att låtas gå förlorade. Då vi framförallt strävar efter att underlätta och förbättra människan i samhällets välfärd låter vi djur betala ett högt pris, det vill säga med sina egna liv. Den politiska förklaringen låter oss tro att vi äger rätten till någon form av uppoffring. Av den orsaken att vi människor inte vill offra oss själva tar vi våra närmaste släktingar– aporna, och utför testerna på dem istället. Forskare blir därefter uppmanade att det är naturligt och behövligt att fortsätta skära, injicera och testa dessa djur eftersom vi inte ser något annat val.
Vi blundar för det uppenbara då vi skamlöst håller andan för verkligheten. Homosapiens sapiens, den smartaste och rättfärdigaste varelsen på jorden tar upproriskt över sina grannar, djuren, och utnyttjar dem sedan - i människans tjänst.
Självklart ska vi kämpa för vår arts överlevnad. Det är precis vad alla levande arter gör konstant. Alla hinder vi stöter på avväpnar vi och övertar, det är vad vi har gjort i alla tider. Oavsätt om det är bakterier eller virus så kämpar vi på med att förgöra dessa. Vårt immunförsvar görs starkare och våra mediciners beståndsdelar utökas, de blir allt kraftfullare berikade med botemedel.
Vi har djuren att tacka i frågan om hur och varför våra kunskaper om sjukdomar är såpass avancerade. Utan dem skulle vi inte ha kommit så här långt. Men eftersom djurens fria vilja och stolthet diskrimineras bör vi i fortsättningen handla annorlunda. Människor kan själva anmäla sig till att bli försökspersoner. Detta förekommer redan men borde kanske uppmärksammas mer ingående. Dessa personer förtjänar credit för sitt enorma mod och insatser. De djuraktivister som kämpar för djurens rätt i samhället anses ha en kämparglöd värd att sträva efter.
Avslutningsvis vill jag uttrycka min åsikt i och med detta att samhällets människor skall ha rätten till att uppmärksammas om hur djurförsök går till. Det är inte alla som äger kunskapen om vad en ”försökskanin” innebär. Skulle vi alla bli informerade om djurtester, hur deras lidande ignoreras och hur pass utbrett det är skulle förhoppningsvis många ändra åsikt. Detta skulle förmodligen inte längre anses vara ”okej”. Fler djuraktivister skulle anmäla sig till kamp för djurens rättigheter och allt fler människor skulle själva medverka i forskningen. Jag tror att om fler engagerade sig i detta ämne skulle djurförsöken bli mer skonsamma, de skulle kanske få smärtstillande och inte torteras lika djupt. Djurförsök kanske inte kan utrotas helt men det kan absolut minskas ner.
Mitt första videoinlägg. Lö brunettbrutta!
Bibelknas
Synen på mannen och kvinnan Bibeln 1kor 11:7-10: En man behöver inte ha något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av Gud, men kvinnan är en avglans av mannen, ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen. Därför måste kvinnan på huvudet bära ett tecken på sin rätt för änglarnas skull.
Hmm... så varför döljer inte kristna kvinnor sitt hår? Hade ingen aning om att det här stod i bibeln!
Sitter och skriver uppsats i skolan, det går faktiskt bra! Skönt att sitta och chilla med vänner och diskutera dessa frågor, då kan man få ny syn på vad olika religioner verkligen står för.
Min inledning:
Är Judendom, Kristendom och Islam samma religion? Vad har de för likheter och skillnader?
Dessa tre religioner har mycket likheter och i vissa fall har de samma åsikter. Men jag skulle dock inte säga att de är en och samma religion utan förgreningar ur en grund som baseras på en och samma händelse. Religionerna har utvecklats åt olika håll eftersom människor har olika åsikter om vad som är rätt och fel. I slutändan blev de till tre skilda livsåskådningar.
BTW! Har fått tid till hårfrissan torsdag morgon.. 07.30 -.- Men kommer förhoppningsvis att få som jag önskarr
Bye bye blondie </3

Vattumannen
Vattumannen 20 januari – 18 februari
Vattumannen styrs av Uranus, som står för förändringar och nytänkande. Vattumannen är ett intellektuellt lufttecken som kännetecknas av sin förmåga att tänka självständigt och sina något excentriska drag. Vattumannen är ofta en idealist som andra upplever som vänlig och samtidigt lite bortkopplad. Vattumannen är ett fix tecken och är ofta uppslukad av de idéer och visioner som de tillfälligt har – men som kan bytas ut vilken minut som helst. De är som mänskliga uppfinnare som ständigt experimenterar sig fram genom olika tankar.

Du vill dejta en… Vattuman
Så tar du kontakt… Oftast tar Vattumannen kontakt med dig utan att du är helt säker på hur det gick till. Men om detta inte är fallet och du ser hen på avstånd, se till att komma nära, göra eller säga något kanske lite oväntat för att få hen att minnas dig, och försök visa hur lite du bryr dig om vad folk tänker om dig. Vattumän fascineras av stark individualitet och tröttnar snabbt om inget nytt händer. Visa många olika sidor av dig själv, och visa framför allt stor självständighet. En diskussion om något du brinner för, helst idealistiskt, är heller aldrig fel.
Tänk på… Att Vattumannen inte själv är säker på vad hen vill, eller hur hen ska komma dit. Det kan hända plötsligt när det väl händer, men vägen dit är ofta snårig. Hen behöver en tydlig ledsagare ibland men är egentligen inte blyg för din ärlighet. Mycket av Vattumannens emotionella bearbetning pågår i hens huvud, så försök inte hetsa fram några ömhetsbetygelser. De kommer när de kommer.
Så får du hen på fall… Genom långa diskussioner om allt från filosofi till teknik. Gör din Vattuman sällskap på cykelturer och till biblioteket, och försök få till spontana möten där hen inte hinner tänka så mycket. Intellektuellt sällskap är en riktig turn-on för hen, så se till att du är påläst och redo för diskussion. En udda sorts humor är också vanligt hos Vattumannen, och en känsla av att du tycker om din Vattuman för hens skarpa intellekt är aldrig fel.
Jag pratar om ämnet KÄRLEK
Vi känner alla till kärleken, inte sant? Tänkte väl det. Den får oss antingen att känna oss lätt som en fjäder eller tung som... något jättejättetungt.
Kärleken förtrollar en och gör att man beter sig annorlunda, vi blir till kärlekens marionettdockor och måste lyda under dess lagar. Alla har väl nån gång upplevt hur det är att vara kär. Hjärtat börjar klappa snabbare, instinkterna säger antingen åt oss att fly från detta hemska som håller på att hända eller kasta oss in i det alldeles hjälplösa utan någon som helst trygghet.
Vad väljer du?

Om jag ska definera kärleken skulle jag vilja dela den i olika kategorier, det är inte enkelt men jag kan försöka med att beskriva två stadier inom kärlek.
Det börjar med att man träffar en ny person (eller en person man känt sedan länge och upptäcker något nytt hos den) man blir förtjust och/eller intresserad. Man vill helst vara i närheten av personen, men det betyder inte att man vågar prata eller ens titta på honom/henne....hen.
Sedan kommer man in i ett stadie där man kommer i kontakt med hen. I början är det jobbigt för man har ingen aning om hur man ska bete sig och även om man försöker så gott man kan med att samtidigt vara sig själv och verka intressant går det knappt. Dels för att ens naturliga personlighet blir som bortblåst och man beter sig som en idiot som antingen pratar alldeles för mycket och för snabbt eller så står man stum och ens agerande liknar en hjärndöds.. Åh gud, man tycker dessutom att man är den allra pinsammaste personen i världen och försöker analysera vartenda steg man tar och hur reaktionen från den andra personen blir (och tänker)... Då önskar man verkligen att man kunde läsa tankar!
Men VARFÖR måste man bli såhär? Ja, det vet nog ingen. Är kärleken en hopblandning utav olika ämnen i hjärnan eller en magisk själslig makt som valt ut en måltavla åt en? I have no idea.
I början kanske man plågas av att se personen och av att vara i dens närvaro, inte för att den är i närheten (det älskar man) men man står inte ut med tanken att man kanske är ensam om dessa oövervinneliga känslor. Efter ett tag släpper denna frustration och man känner sig allt mer bekväm med personens närvaro, man hoppas på att han/hon gillar det den ser och att man lyckas vara så rolig/intressant/mystisk/härlig som man kan. Men samtidigt att man är sig själv (det är mycket viktigt).
Spelet som börjar då man tar kontakt utvecklas till en otroligt komplicerad process - den tror jag vi alla är helt medvetna om. Jag både älskar och hatar den. Det är underbart när man känner en slags bekräftelse då personen i fråga vill och blir glad av att höra av en. Men å andra sidan känns det inte alls kul när man märker att det inte händer något och man blir försjunken i miljoner tankar om hur ens nästa steg ska se ut. Ska jag ta kontakt igen, ja nej? Om i så fall hur? Vad ska jag skriva? Jag vill ju inte verka stalkig.. Och ABSOLUT INTE bara en i mängden som råkar blivit kär i just den här personen. Man kanske börja klanka ner på sig själv, jag är ful, jag är ointressant och tråkig, ingen vill ha mig, jag kommer leva ensam hela livet...
SKÄRPNING. Jag kan inte säga att mitt kärleksliv har varit det bästa, men jag har lärt mig att ingen annan kan göra något åt det. Det är upp till en själv att forma sitt liv och våga ta chanser. Kärleksbesvär kan verka stora och små, visst, men tar vi inga chanser kan den här personen gå förlorad och då står du där utan ens ha försökt - på riktigt. Alla duger som de är, alla är vackra, och är du vacker på insidan (som räknas mest) så kommer du komma oroligt långt, tro mig. Ja, och var inte så ytlig...
Sluta deppa, du DUGER som du är. DU är PERFEKT som du är. SKIT i hur pinsam du kanske råkar vara, åh. Har vi tur lever vi i 80 år till och då spelar det ingen roll om du sa fel eller skickade ett till sms som var konstigt. Vem bryr sig? Inte jag i alla fall. Kämpa på med era liv, ni är alla vackra individer. Gör vad ni tycker är rätt och strunta i andra. Våga ta chanser, det är vad jag gör och vill göra för då får jag uppleva livet från alla vinklar och det är vad jag anser livet går ut på. Min "meningen med livet" är: UPPLEV, ta chanser och går det inte så bra som du tänkt dig då har du lärt dig något, försök igen eller gå en annan väg. Men ge inte upp, livet är en gåva så var lite spontan.. Le åt dina fiender och le åt dig själv i spegeln. För du är stark och älskad utav dem som har gåvan att acceptera dig för den du är.
Med en katt på ryggen









Fira förlust och vinst
Den enes lidande, den andres njutning
Varför ska man byta livsstil? Varför ska man helt plötsligt ändra på sin vardag när man redan är nöjd?
Precis så tänkte jag också förut men så fick jag insikt i ämnet djurkonsumtion, det öppnade mina ögon och gav mig nya erfarenheter. Detta ändrade min syn på livet. Och nu vill jag vara vegetarian. (eftersom jag inte längre vill stödja denna industri)
Jag har under hela min uppväxt ätit kött men på senare år har media informerat om varför det är bättre att äta mindre kött. Dels för att minska koldioxidutsläppen som är en stor och aktuell miljöfråga men samtidigt för att minska stödet i och med människans grymma handel med djur. Det är inte bara det faktumet att vi bestämmer över djurens öde utan sättet vi dödar dem på, dessa fall skulle anses som extrem tortyr om det handlade om människor.
Människan har under årtusenden levt av naturen och vi har haft boskap ända sedan vi blev bofasta. Därför kan det tänkas vara oetiskt att minska eller sluta konsumera kött. Om man dock skrapar lite på ytan märker vi att känslan för boskapsskötsel har ändrats.
I tidsskriften Dagens Nyheter 9.2.1997 Citerar Peter Singer: ”Alla kännande varelser har intressen, och oavsett om de tillhör vår art eller andra arter bör vi respektera deras intressen.”
Jag tycker att han har helt rätt och jag samtycker att vi i dagens samhälle inte lägger någon större vikt på att uppfylla djurens intressen.
Vi ser inte längre djuren som några levande individer som skall få gå runt i flockar och beta utan som ointelligenta varelser utan större tankevärksta. Dessa försöker vi pressa in och massproducera till dagens samhälle. Djuren som från början var våra frigående kompanjoner som försörjde oss med mat när växtligheten inte räckte till har förlorat sin frihet att utöva sina naturliga instinkter.
Jag tycker att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad, oavsett vad för varelse man kan tänkas vara. I ett utilitaristiskt tänkande väljer vi förstås människovärdet över djurets men det betyder absolut inte att vi kan se ner på dem i andra sammanhang.
Skulle mänskligheten behandla alla djur på ett humanare sätt skulle nog ingen av oss komma på tanken att bli vegetarian eftersom det i själva verket är en slags uppoffring för rättvisan om hur vi behandlar andra (och då menar jag alla levande ting) annorlunda, och ofta utan respekt.
Vad jag fick höra som liten brukade vara att livet är en gåva, ett mirakel. Vi brukar tala om att vi kanske bara lever en gång och måste ta vara på det så gott vi kan.
Hur fungerar då detta när vi behandlar djur annorlunda?
I artikeln ”I människans tjänst ”som skrevs utav Ellen Heyman 2000:5 till ICA- kuriren. Berättas det om djurtester.
Jag blev otroligt upprörd efter att ha läst det. Detta är ett perfekt exempel på den orättvisa vi utsätter djuren för. Jag citerar: ”Nu har hon en vecka på sig att leva.” Denna lilla apa vars liv är på väg mot sitt slut förtjänar inte att bo i ett labb eller bur, utan i frihet där hon kan leva och vara en fri individ.
Två personer har inspirerat mig till att bli vegetarian. De var båda vegetarianer, stod för fred, rättvisa och värnade om att inte skada en annan levande varelse. Dessa var Buddha och Gandhi.
Avslut
Buddha och Gandhi är beundransvärda eftersom de aldrig gav upp. De kämpade på livet ut för att föra sin sak och sina åsikter- och de lyckades. Buddhan kom så långt med sina ståndpunkter att han blev starten till en ny religion och Gandhi blev hyllad till frihetskämpe.
Det är imponerande att Gandhi kämpade på hela livet för fred och rättvisa. Precis som när andra personer har kämpat för att nå olika sorters friheter: religionsfrihet, yttrandefrihet etc. Dessa frihetskämpar har gett mig möjligheten och plats att kunna tänka fritt och välja den väg i livet som jag vill gå. Man kan säga att Gandhis motiv om frihet kan ligga till grund för oss på jorden att sträva efter och att sedan kunna förverkliga oss till den person som vi vill vara. Just därför tycker jag att inte endast människor ska få sträva. Vi är alla levande varelser som bebor denna jord, vi är alla lika i livets cykel.
De två männen Buddha och Gandhi har öppnat mina ögon på ett nytt plan och fått mig säkrare på att om man verkligen vill nå något ska man inte ge upp. Allt går, bara man vill och vågar. Det berättas överallt runtomkring oss och jag känner mig redo för att ta del utav det. Att byta livsstil behöver inte alltid vara att vända upp och ner på livet eller börja om. Det handlar om små förändringar, steg för steg i riktning mot vad (du tycker) är rätt. Jag hoppas att fler av er kommer att tänka till och vilja våga göra något som ni står upp för i framtiden.
Melankolisk feber
Kjolahopp!
